Bara lite tankar sådär...
Har precis lagt på telefonen efter ett (nästan) 2 timmar långt telefon samtal med Johanna. Don't judge us! Vi la faktiskt på när det var ca 40 sekunder till att vi pratat i två timmar.. och vi var tvungna att reflektera över hur underbart bra The Wanteds nya musikvideo är! Ååhh ord kan inte beskriva hur stolt jag är över dem! Så otroligt bra!
Satt med två från England på lunchen idag, och på något sätt började vi prata om att Sverige inte censurerar musik eller tv-program lika mycket som i England. En berättade att hon blev jätteförvånad första gången hon satte på radion i Sverige för första gången och det hon kunde höra var "When I first came to Spain, and I saw people partying. I thought to myself; What the fuck?". Och att vi fortfarande skriver nere i undertexten på vissa program om någon svär, fastän det är ett BEEP över det engelska. Jag hade faktistkt inte tänkt på det innan, men det är ju sant. De svär även i vissa barnprogram nu för tiden och så hotas de och säger andra fula ord som skulle vara helt totalt förbjudet om programet hade sänts på exempelvis 90-talet. Det var liksom ändå bara för ca 10 år sedan! Jaja, nu ska jag inte sitta och skriva mer om det här, men det bara slog mig att allt som barn får se på tv nu är inte så censurerat. Reglerna verkar inte alls vara lika stränga längre. Jag ska egentligen inte heller säga att vi som växte upp på 90-talet hade den bästa musiken, de bästa leksakerna och de bästa programmen. Men det är sant! Det var jättestor uppståndelse om någon sa eller sjöng något fult ord eller någon ful fras på den tiden. Just nu verkar det höra till vardagen. Jag tycker också det är helt sjukt att min lillasyster, som går i ettan, är den enda i sin klass som inte har en mobil. I ettan! När jag gick i ettan visste jag knappt vad en mobil var, jag lekte fortfarande med Barbie och gjorde andra saker barn ska göra. Nutidens barn växer upp för snabbt! De måste få ha sin tid att vara barn! Åh, jag kan hålla på hur länge som helst med det här, eftersom jag tycker att det är så sjukt att det kan vara sån stor skillnad på barn nu för tiden och hur det var när jag var barn, vilket bara var för ca 10 år sedan!
Nej, I got a little carried away där. Åh, jag stör mig på mig själv för att jag tappat svenskan så mycket sedan jag började prata engelska hela dagarna. Ibland har jag svårt att börja prata svenska igen när jag kommer hem, har börjat tänka på engleska nu.. haha, och jag som alltid mobbat de människor som åkt till USA eller Storbritannien ett litet tag och när de kommer hem har de typ glömt bort hur man pratar svenska. Jag förstår dem nu kan jag säga! Tycker bara det är grymt jobbigt att jag blivit något jag skämtat om innan.. Kan lika gärna åka över till England nu så jag slipper skifta mellan två olika språk. Det tycker jag låter som en bra lösning!
Satt med två från England på lunchen idag, och på något sätt började vi prata om att Sverige inte censurerar musik eller tv-program lika mycket som i England. En berättade att hon blev jätteförvånad första gången hon satte på radion i Sverige för första gången och det hon kunde höra var "When I first came to Spain, and I saw people partying. I thought to myself; What the fuck?". Och att vi fortfarande skriver nere i undertexten på vissa program om någon svär, fastän det är ett BEEP över det engelska. Jag hade faktistkt inte tänkt på det innan, men det är ju sant. De svär även i vissa barnprogram nu för tiden och så hotas de och säger andra fula ord som skulle vara helt totalt förbjudet om programet hade sänts på exempelvis 90-talet. Det var liksom ändå bara för ca 10 år sedan! Jaja, nu ska jag inte sitta och skriva mer om det här, men det bara slog mig att allt som barn får se på tv nu är inte så censurerat. Reglerna verkar inte alls vara lika stränga längre. Jag ska egentligen inte heller säga att vi som växte upp på 90-talet hade den bästa musiken, de bästa leksakerna och de bästa programmen. Men det är sant! Det var jättestor uppståndelse om någon sa eller sjöng något fult ord eller någon ful fras på den tiden. Just nu verkar det höra till vardagen. Jag tycker också det är helt sjukt att min lillasyster, som går i ettan, är den enda i sin klass som inte har en mobil. I ettan! När jag gick i ettan visste jag knappt vad en mobil var, jag lekte fortfarande med Barbie och gjorde andra saker barn ska göra. Nutidens barn växer upp för snabbt! De måste få ha sin tid att vara barn! Åh, jag kan hålla på hur länge som helst med det här, eftersom jag tycker att det är så sjukt att det kan vara sån stor skillnad på barn nu för tiden och hur det var när jag var barn, vilket bara var för ca 10 år sedan!
Nej, I got a little carried away där. Åh, jag stör mig på mig själv för att jag tappat svenskan så mycket sedan jag började prata engelska hela dagarna. Ibland har jag svårt att börja prata svenska igen när jag kommer hem, har börjat tänka på engleska nu.. haha, och jag som alltid mobbat de människor som åkt till USA eller Storbritannien ett litet tag och när de kommer hem har de typ glömt bort hur man pratar svenska. Jag förstår dem nu kan jag säga! Tycker bara det är grymt jobbigt att jag blivit något jag skämtat om innan.. Kan lika gärna åka över till England nu så jag slipper skifta mellan två olika språk. Det tycker jag låter som en bra lösning!
Bye bye Sweden, hello England!
...eller?
Kommentarer
Trackback
